Från en av mina favoritromaner, *Mannen i den grå flanelldräkten*: "Om du är gravid," hade han sagt, "kommer du då att få barnet?" "Om Gud vill," hade hon svarat, och han hade varit glad, absurt glad att han, genom att flyga för att möta sin onda, leende lilla man med bajonetten, lämnade ett barn kvar, även om det var ett barn utan far som kunde ta hand om det; Ett skitbarn som dansar på gatan för småpengar, kanske, men åtminstone ett barn, vilket var bättre än att dö och inte lämna något efter sig, som om han aldrig hade fötts.