Periodisk påminnelse om att Metal Gear Solid V är ett av de enda videospelen där berättelsen helt matchar mekaniken i det faktiska spelet. De kompletterar varandra organiskt och tematiskt. För den faktiska historien du spelar är inte bara en spionthriller, du spelar den interaktiva "programmeringen" av en man som blir hjärntvättad. Helt plötsligt existerar inte idén om att du måste "göra uppdrag", "få en hög poäng" och ha en "hubbvärld" i ett limbo oberoende av den faktiska handlingen med skruvar och muttrar. Ja, det uppdraget spelades 4 gånger i rad. Vilken var den verkliga som hände i berättelsen? Allihop, eftersom "berättelsen" är en man som blir lurad av AI att tro att något av detta faktiskt hände. Hans minnen är som en låda med kassettband, etiketter som bleknat och som spelas upp i fel ordning. Alltid. Du tittar inte på simuleringen, du ÄR simuleringen. Hur många spel lyckas egentligen med det?